Svensk karting måste givetvis ha ambitionen att skapa goda förutsättningar för både karting på Elitnivå och karting på Hobbynivå. På Elitnivån följer vi den internationella kartsport i fotspåren, dvs vi följer det internationella reglementet och vi både arrangerar och deltar med förare i de internationella mästerskapen.
På -70 och -80-talet var Sverige en stormakt i karting men vi har tappat position efter det. Faktiskt är vi idag inte ens bäst i Norden på internationell nivå.
På nationell nivå tycker jag vi kanske sätter för höga krav. Det finns en tendens att de normer/regler som gäller internationellt oxå i stor utsträckning skall tillämpas nationellt.
Detta gör det onödigt svårt för nybörjar och hoibbyåkare att komma in i sporten. Många avskräcks redan i “dörren”.
Kanske borde vi utforma sporten i tre skikt: Elit, Nationell och Hobby.
Både Elit och Hobby
Karting Posted on Fri, June 15, 2012 21:29:07- Comments(3) https://blog.prokart.se/?p=6
Viking Trophy, den nordiska CIK-tävlingen, gav en indikation på hur det ser ut med svensk karting på eitnivå. I klass KF3 hade vi två (2) deltagare, i klass KF2 hade vi 1 deltagare och i KZ2 noll (0) deltagare. Tävlingen gick i Finland, som naturligtvis hade flest deltagare men både Norge och Danmark var betydligt bättre representerade än Sverige, som ligger i nivå med de baltiska staterna.
Det beror på hur vi jämför. Antal utövare, framgångar i tävlingar, eller
något annat mått men enligt min uppfattning så har vi tappat mark i
förhållande till såväl Norge som Danmark hur man än mäter. Vi har
troligen fler licensierade förare och flera banor men aktiviteten har sjunkit. Vi är nog också före Finland med antal lic förare men sportsligt har finnarna sedan lång tid varit framgångsrikast i Norden. Men ett land slår vi: Island.
Om vi håller oss till Norden, hur står vi oss då? Har kartingen i de övriga Nordiska länderna utvecklats på ett likartat eller annorlunda sätt än i Sverige?